| Villa Sagalund
Villa Sagalund byggdes i museiparken år 1911 som Vreta folkskolelärarna Nils Oskar Janssons (Sagalunds museums och Kimito ungdomsförenings grundare) och Adèle Weemans (känd sagotant och författarinna) pensionärsbostad. De delade huset i två lokaler.
N.O. Janssons bostad innehåller sex rum, fyra i botenvåningen. Hans hem är enkelt och anspråkslöst men rikt på litteratur och hembygdebs kulturhistoria.
Här bodde Jansson asui i ca. 15 år. Han slutade sina dagar i sängkammaren på bottenvåningen, i januari 1927 innan han hunnit fylla 65 år.
Vardagsrummet (bilden till höger) är idag närmast ett minnesrum över Jansson. Oljemålningarna är en gåva av Janssons f.d. elev konservator Karl Nygrén.På dörrväggen hänger fotografier från Kimito ungdomsförenings verksamhet, som Jansson startade år 1888. Han var också den drivande kraften när småbrukarskolan grundades år 1906. På väggen till vänster fotografier från Mattböle Norrgård, Janssons fädernegård, samt hans mors och fars porträtt.
I den gamla matsalen har plockats fram Janssons naturvetenskapliga samling, som han använt sig av i sin undervisning i Vreta skola. Den omfattar allt ifrån hajtänder och kokosnötter till binikemaskar och sand från Saharaöknen. Troligtvis har bygdens sjömän hämtat hem dessa kuriosa från sina seglatser. Dödsskallen har dock Jansson en gång i tiden köpt på Trätorget i Åbo för 5 mark.
I övre våningen finns bl.a. en utställning av i huvudsak Janssons foto- och bildapparater. Projektorn har som ljuskälla en oljelampa. I hallen till höger finns också Janssons snickarverkstad och bokbinderi.
Biblioteket innehåller en del av Janssons bibliotek med över 5000 band. De mest värdefulla av böckerna förvaras i arkivet i Sagalundgården. Ovanför fönstret i arbetsrummet som också ligger på andra våningen finns en oljemålning av N.O. Janssonista. De övriga porträtten är av personer med vilka Jansson kände starkt andligt frändskap.
På bilden till höger finns Nils Oskar Janssons kappsäck, packad för en studieresa till Sverige. På reseplanen fanns bl.a. Skansen i Stockholm (som Jansson hade som förebild för Sagalund), samt Linnés hemgård i Uppsala (Linné var en av de personer som N.O. Jansson beundrade mest, p.g.a. sitt trädgårdsintresse).
Adèle Wemans lokal bär spår av hennes ståndsbetonade bakgrund och konstnärliga sinne. Här bodde fröken Weman från 1912 fram till sin död år 1936. Vintrarna tillbringade hon i Helsingfors som gäst hos sina gynnare. Fröken Weman gjorde sig känd som författarinna under pseudonymen Parus Ater. Sin livsgärning utförde hon dock som lärarinna i Kimito kommuns skolväsende under 52 år.
I "Blå Hallen" (till höger) höll Parus Ater litterära gillen med ungdomar, här flödade versmakeri i kapp med sång och musik. På väggen under den vissnade lagerkransen hänger porträtt av hennes värderade gäster i Sagalund, bl.a. president Relander och Svinhufvud (också Tarja Halonen har senare besökt museet! De övriga rummen i övre våningen är gästrum.
Vardagsrummet i bottenvåningen bär spår av Parus Aters intresse för litteratur. I hyllan på fönsterväggen finns författarinnans tryckta poetiska, dramatiska och litterära verk. Konstverken är signerade av Munsterhjelmin, Haartmanin, Schoulzin och Edelfeldtin. Den sistnämndas arbete föreställer fru Lydia Keirkneriä, född. Bremer, Adèle Wemans värdinna i Helsingfors.
Sovrummet. Ovanför sängen hänger en tavla av fostermor Emelie Dahlista, född. Weman. Där finns också en vilosoffa, en s.k. kanapé. Köket är inrett som det var åren 1911-36. Tjänarinnans sovplats tjänade om dagen som hjälpbord.
|
