Skvaltkvarnen, den sista av sitt slag i den här delen av landet, hämtades till Sagalund år 1910 från Norrlångvik Östergård. Dörren på gaveln bär spår av en lång väntan vid kvarnen medan säden maldes (inristade figurer och bomärken). Tekniskt står skvaltkvarnen knappt över handkvarnen. Medan handkvarnens löpare förs runt av handkraft är skvaltans övre sten fäst vid en till vattnet stående lodrätt axel med vattenhjul.

I början av 1700-talet fanns det över 100 kvarnar av det här slaget på Kimito. Skvaltorna fanns nästan i varje bäck som hade vattenkraft för kvarndrift. De låg ofta flera i rad vid bäckar med starkt fall, medan de lugnare "åarna" kantades av hjulkvarnar (vilka som typ är yngre än skvaltkvarnarna). Mot slutet av 1700-talet började skvaltorna ersättas med vindkvarnar.