Rökbastun, eller "palvanbastun", uppfördes i Genböle i Dragsfjärd 1927 av Amanda och Ivar Rosenberg. Amanda kallades "Bofallsmor" efter sitt hemtorp söder om Björkboda träsk. Hon var slaktare, vilket var ett rätt ovanligt yrke för en kvinna. Dessutom basturökte hon både egna och andras produkter. Som kötthandlare saluförde hon sina varor bl.a. på Dalsbruks torg, där hennes stångkorv ansågs vara en delikatess.

De saltade köttstyckena placerades på vågräta stänger i rökbastun under taket. Laven är sänkt av bekvämlighetsskäl. Den stora ugnen med rikligt av "knapersten" eldades varm med alved. Därefter kastademan "bad", vatten på stenarna, så att de avgav rikligt med ånga. Proceduren upprepades flera gånger med olika tidsintervaller tills köttet blev mjukt. Från svinköttet droppade därvid en del fett som man tog tillvara. Fettet användes av allmogen till "pärondoppo" och till tvålkokning.

Ibland användes denna bastu också som badbastu för famlijen. I bastulidret uppbevarades kött som skulle rökas samt det färdigt rökta köttet. Folk i grannbyarna på en mils omkrets lät röka sitt kött först hos Amanda, och senare hos sonen Karl, som fortsatte sin mors yrke. Rökbastun användes av Karl ännu året innan han dog 1985. Enligt Karls önskan flyttades bastun till Sagalund år 1990.

I bastulidret uppbevarar vi redskap för linberedning, eftersom linet torkades i rökbastun före det bråkades och man ofta höll "bråttantalko" utanför bastun.