| Ladugården
Ladugården står mittemot Linnarnäsgården och är en gåva från Engelsby Kulla. Den flyttades till museet och färdigställdes år 1971. Ladugården är typisk för bygden med kohuset till vänster och svepladan till höger, samt huslidret i mitten. Kohuset är från sekelskiftet medan svepladan och huslidret är från en äldre ladugård.
Kohuset eller "huse" har stockförsedda båsbalkar och kortgolv samt "flor", urinränna. Parallell med den löper långgolvet. För får eller kalvar finns en kätte med stockbalk och jordgolv. Ovan denna brukade "hönsvaglan" ha sin plats. Husgluggen i gaveln är stängd med en skjutlucka.
I äldre tider stod korna nästan i mörker, ty kohuset hade oftast endast ett fönster ovan dynggluggen. Mager kost och sparsamt ljus gjorde korna svaga innan våren kom. Man trodde att det var "maran" som red korna, då de kallsvettades. Maran kunde man skrämma på flykt genom att hänga en "marabåska" - tätt vuxna kvistar av barrträd - ovanför ingångsdörren.
År 2007 invigdes vår nya hands on ladugård. En lekladugård för barn med djur i trä och pappersmassa. Här kan barnen få lära sig mjölka kor, plocka ägg, mata grisarna och andra ladugårdssysslor. Utanför finns miniatyrhästar, kärror och skrindor som barnen kan leka med. Syftet med denna lekmiljö är att erbjuda barnen en inblick i hur en bondgård drevs förr. Hands on ladugården följer museets öppethållningstider.
I huslidret ser vi "syrpskrinnån", med vilken man skar halmen till sörpan samt en nytillverkad handkvarn med vilken barnen kan mala säd.
I svepladan finns en tröska som kan användas av skolgrupper samt ett antal nytillverkade slagor. Pärthyveln är fäst vid svepladans knut.
En kransågningsbock med såg är placerad väster om ladugården.
|
